Så jäkla blödig!

Alltså jag vet inte vad som hänt med mig. Jag har alltid varit en sån som suttit med tårar i ögonen när jag läst dödsannonser i tidningen för människor jag inte känner men nu... Det här räcker för att jag ska bli tårögd. Illa, så illa. Men blir liksom alldeles varm i hjärtat och utbrister tyst för mig själv ett stort aww. Jag tycker det är så mysigt med medmänniskor.

Häromdagen när jag var på gymmet i omklädningsrummet gick en äldre dam in i duschen och plötsligt small det till. Jag ropade och frågade om det gick bra. Hon ropade tillbaka att det gick bra och att det bara golvskrapan som åkte i golvet. När hon kom ut ur duschen sa hon till mig "tänk att du var så snäll att du frågade hur det gick med mig!". Då kände jag ett aww igen och blev halvt tårögd. Ja vad var det jag sa. Blödig!

Man kan ändå undra vart medmänskligheten tagit vägen när damen reagerade på att jag frågade henne om det gick bra för det är ju ändå en självklarhet tycker jag. Nu blev jag blödig igen.