Supertråkigt

Nu har jag sådär tråkigt igen. Ni vet så tråkigt att det bara kliar i fingrarna och ni skulle kunna göra typ vad som helst... Sååå tråkigt har jag nu. Martin är på jobbet och Hilda har typ dött av värmeslag en stund så hon har gått in och lagt sig. Själv ligger jag på altanen och försöker läsa en bok.... Men det är tråkigt... Jag kollar Facebook varannan minut och försöker klura ut roliga saker att googla på. Kul. Jättekul har jag.

Vill inte gå in heller för det är ju fint väder.

Åh Gud kan någon komma och rädda mig??

Joraseatt

Här ligger jag ute på verandan. Bläddrandes i en tidning. Sippande på ett glas vin.

Konstaterar att jag kunde ha det sämre!

Går mot strömmen

Man brukar vilja ljusa upp håret på sommaren samt få bort luggen. Jag är tydligen inte som alla andra. Känner mig som cleopatra, väldigt ovant men väldigt nöjd. Nu fattas bara lite färg i ansiktet, man blir ju knappast brunare av mörkare hår märker jag.

Idag har jag inget på agendan så får se vad dagen har att erbjuda :)

Min händiga Karl...

Säga vad man vill. Men han har fått till det bra. Byggt in ett litet rum i rummet med toalett och handfat. Helt och hållet på egen hand. Själv har jag tittat på!

Då var detta projektet klart, vidare till nästa.

Före och efter;

Familjemys

Idag har mamma, pappa och brorsan varit här på middag. Sååå mysigt. Skulle behöva ha dem här varje kväll :)

Pinsamt...

Alltså. Träningen den här våren har varit sådär, det är jag väl medveten om. Eller sådär och sådär, det har varit jävligt dåligt med den varan så att säga MEN att kondisen skulle bli såhär illa... Ja det trodde jag inte! 5km på 36 min. Hahahaha så jävla illa. Pinsamt.

För att göra detta om möjligt ännu värre kan jag tillägga att jag sprang hela tiden utan pauser, då kan man snacka dålig tid :)

Grrr. Nya tag!!

Det är konstigt.

Den här känslan man får när man upptäcker att grannen grillar ute med familjen, programmen på tv är de samma och tanten med hunden går sin vanliga kvällspromenad. Världen rullar liksom på precis som den alltid gjort... Men för en annan har den rasat och kommer aldrig bli som förr. Märklig känsla....

Imorgon är det begravning. Vad jag önskar att den dagen vore över...

Skingrar tankarna

Idag har jag för första gången på två veckor haft ett behov av att resa mig ut soffan, behövt göra nåt och tänka på annat.

Var och köpte lite örter samt en röd vinbärsbuske som nu fått flytta hem till oss... Nu ska de bara överleva. Satsade på stort med markduk och bara ny planteringsjord så förhoppningsvis slipper vi det mesta ogräset, det återstår att se. Det hör sommaren till att ha färska örter utanför dörren på nåt sätt!

Det BLIR bättre med tiden men den går fortfarande så förbannat långsamt.

Äntligen

Äntligen en strimma hopp i allt elände!

Svårt att hitta en ljusglimt.

Ni kan inte fatta vad jag går igenom just nu. Allt sker på samma gång och livet är helt enkelt fucking jävla värdelöst.

Funderar på vad jag gjort för ont för att förtjäna detta!!

Förstår inte hur jag någonsin ska kunna bli lycklig igen.

Man vet att det gått för långt...

När Martin viskar försiktigt till Hilda i sängen "kan jag få låna en kudde Hilda"..... "Tack"..... "Här får du lite täcke av mamma istället"...

Vad säger man?

En tanke

Tänk vad mycket ett blombud kan göra!

Tusen tusen tack!!

När livet inte kunde bli mörkare...

Så visade det sig just kunna bli det.

Man skulle kunna tro att

Det blir lite bättre efter några dagar.

Det gör det inte.

Mamma sa igår att "Man säger att tiden läker alla sår... Men vart tog tiden vägen?"

Jag undrar det samma. En timme går och det känns som dagar. Dagarna tar aldrig slut. Man lyckas somna och sova vad som känns som en evighet... För att sen se att det varit några minuter.

Tiden kan dra åt helvete den också.

Idag...

Idag dog min älskade mormor.

Idag dog en bit av mig.

Idag kan livet dra åt helvete.

Vart tog pengarna vägen?

Den här månaden har jag lagt totalt 10 000kr på huset med renovering och sånt. Detsamma har Martin gjort. Totalt 20 000spänn. Suck. Nudlar nästa.

Tappat bort alla kvitton på sista handlingen till renoveringen också så det är vad jag gjort hela morgonen. Stått i soporna ute och letat. Grannarna har öppnat sina dörrar, tittat, stängt dörrarna igen medan jag febrilt letat. Suck...

Idag blir det fönsterputsning!

Spysjukan.

Fy fasiken vad dåligt jag mått!

I fredags kväll blev jag med mamma, mormor, min moster med familj till Arvika på UKM länsfinalen eftersom min kusin skulle tävla.

Väl där när jag satt på läktaren kände jag hur jag plötsligt började må illa. Inte lite illa utan "snälla skjut mig här och nu"-illa. Tillslut försökte jag stappla till toaletterna men väl där var det jättekö och 2dm glipor på dörrarna så kände att det inte riktigt var läge att kaskadkräkas. På något konstigt vis lyckades jag klara mig till bilen. När vi sen skulle hem kändes det som jag var 15år igen och idiotfull. Fick be mamma stanna 4ggr så jag fick gå ut och spy. Tiden däremellan satt man och fokuserade på vägen men suddig blick och konstant tänkte "du fixar detta, bara en liten bit till".

Väl hemma fortsatte det... Hela natten. Det är så länge sen jag haft spysjukan att jag helt glömt bort hur ONT det gör att spy på fullkomligt tom mage. Mellan kräkattackerna asgrät jag och försökte äta vindruvor (fatta hur svårt det är) för att det inte skulle göra så ont bästa gång.

Så har min lediga helg fortsatt. Det enda jag velat äta var piggelin så när martin åkte och köpte 15 st var min lycka total.

Nu mår jag nästan bra. Funkar nästan för mig. Funkar finfint!!

Är så glad att jag inte blev med på Bruce i helgen skulle man kunna säga :)

Ska försöka gå ut i trädgården och pilla idag, underbart väder!

Sista afropasset

En bild säger mer än tusen ord. Såhär tycker jag om det!