Vilka grannar!

Det är en sak man inte kan styra över när man köper hus och det är grannarna. Vi var på en hel del husvisningar innan vi köpte vårt och aldrig innan hörde vi något om några grannar från mäklaren eller så. När vi tittade på detta var det just grannarna vi hörde mest om. När vi flyttade in kom ena grannen för att hälsa välkommen och ösa fina kommentarer över de övriga grannarna. Sen kom nästa granne och gjorde samma sak. Alla jag pratar med menar att alla på vår gata är sååå trevliga, vänliga och hjälpsamma.

Nu har vi bott här i över 6 månader och jag kan inte annat än instämma. De är så trevliga alla så det finns inte. Inte sådär FÖR trevliga så man inte får vara ifred, absolut inte jobbigt trevliga utan helt fantastiska och trevliga... Hela tiden!

I sommar när gräset var lite högt eller så tyckte grannarna att "-perfekt, gör så lite som möjligt så behöver inte vår tomt se så hemsk ut i jämförelse". Hur härligt är inte det?? Man kan tydligt se på vissa bostadslängor att det är lite tävling vem som har finast trädgård och tomt. Klipper en gräsmattan så är alla ute sen. Sån är jag litegrann faktiskt, jag stressas lite men verkligen ingen annan. Så är det verkligen inte på den här längan. Nu låter det som jag bor mitt i något slumområde, det tycker jag absolut inte. Det är mest en härlig "man ska leva också-känsla" över den här längan :)

Nyss kom en granne förbi med en påse lussekatter. Vad var det jag sa. Är det något som är viktigt så är det goda grannar :)