Första klass.

Fint ska de va, tänkte jag för mig själv och sträckte på mig. Jag hör nämligen inte till sloret i andraklass.

Sedan fick jag syn på en dam ala hypermoderat. En sån som inte använder kavaj och kjol utan dräkt. Hon har en rosa dräkt, en sån i kraftigt tyg. En dyr... Det ser man. Hon bor på Östermalm, det ser man också. Alternativt i en vindsvåning intill gamla stan. Hon dricker inte kaffet som vi bjuds på här i första klass... Det är helt enkelt under hennes värdighet. Hon har också sådana svarta finklackskor. Ni vet sådana man hade när man var liten. Ni vet sådana i lack... Eller ja hennes är nog av smält diamant som brett ut sig över skon så de glänser.. typ sådana skor.

Damen tittar på mig. Jag tittar tillbaka och ett battle utbryter. Fan jag förlorade, jag vände bort blicken. Hon gillar inte mig det märker jag. Hon undrar varför jag inte sitter i andra klass där jag hör hemma.

Jo för det är gratis kaffe och skiljde bara 50;- biljetterna emellan, thats why kärringjävel.

Nu går jag och tar mig lite kaffe. Gratis kaffe kommer aldrig bli under min värdighet!!