måndag 6 augusti 2012

Uppdrag 3

"Karin är en av mina absolut finaste vänner.
Hon är den som nog allra mest mig känner.

Hon betyder så otroligt mycket för mig.
Om hon så bara älskade mig hälften så mycket vore det helt okej.

Om någon någonsin skulle göra dig ledsen och arg.
Så skulle jag jaga ifatt den som en ilsken varg.

Jag vill skydda dig i torrt och vått.
Om någon gjorde dig illa skulle dens sista frö vara sått.

Lasse Stefanz sjunger att det regnar och regnar, att himlen är grå.
Men med dig i min närhet lyser alltid solen, det borde du förstå.

Snälla vill du komma och bo i min vrå? Då skulle solen alltid lysa, åh vad vi skulle må.

Kommer du förresten ihåg det där med katten.
Om hur den inte fick korven om natten?

Stackars stackars stackars lilla förstörda katt.
Du är totalt galen och ibland får du fnatt.

Ibland tänker jag på Anders och jag.
Hur de satt i en bar ett litet tag.

Sedan sa vakten att de skulle ut.
Då var liksom deras kväll slut.

För dig och mig blir det alltid andra bullar.
Som på fyllan jag dig klipper och sedan hemåt rullar.

Kanske du nu Karin tänker.
Hur kan jag skriva så långt att knappsatsen blänker.

Du tänker att hur kan jag hålla på att skriva än....
Jo, ty du är min bästa vän.

Jag älskar dig.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar