I huset längst bort, där bor Karin. Det har varit superbra för man har kunnat se precis vart hon varit när hon varit påväg hit. Man har liksom kunnat följa henne hela vägen. Skulle vi ut och gå så kikade jag bara ut genom fönstret så visste jag på minuten när jag skulle gå ut och möta upp.
Vi skulle ut och gå en sväng tidigare och i vanlig ordning tittade jag ut genom fönstret. Det här var min syn, HUSBYGGE. HÖGHUSBYGGE. Det slog mig att det nu står ett jävla hus i vägen, så tarvligt. Varför skrev jag inte på protestlistorna som cirkulerade för bygget? :)
Idag har jag promenerat i nästan 3 timmar och ska jag vara ärlig så är jag supertrött... Om en halvtimme drar jag på afro/bollywood, då kommer jag nog bli ännu tröttare skulle jag gissa. Kommer sova gott i natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar